Travkuskar

Travkusken är den person som sitter i sulkyn bakom hästen i ett travlopp. Ibland används istället termen körsven.

Exempel på välkända svenska travkuskar

  • Erik Adielsson
  • Leif Berggren
  • Sven Berggren
  • Robert Bergh
  • Kajsa Frick
  • Björn Goop
  • Olle Goop
  • Veijo Heiskanen
  • Torbjörn Jansson
  • Stig H Johansson
  • Helen A Johansson
  • Örjan Kihlström
  • Lutfi Kolgjini
  • Catarina Lundström
  • Sören Nordin
  • Ulf Ohlsson
  • Fredrik Persson
  • Jennifer Tillman
  • Sofie Svedin
  • Charlotta B Svensson
  • Sarah Swan

Travlicenser från Svensk Travsport för kuskar

Organisationen Svensk Travsport har fastställt regler för de travlicenser som utfärdas för svenska travkuskar. För att erhålla A-licens måste man ansöka hos Svensk Travsport. För övriga travlicenser ansöker man istället hos sitt lokala travsällskap.

Alla travbanor i Sverige håller utbildningar för personer som vill bli licensierade travkuskar.

A-licensDetta är en travlicens för personer som har träning och/eller körning av travhästar som sin huvudsakliga yrkesverksamhet.
B1-licensMed en B1-licens får du träna och köra hästar som ägs/leasas och företräds av dig eller någon av dina nära anhöriga. (Svensk Travsport har på sin sajt en lista över vad som räknas som nära anhörig.)
B3-licensEn B3-licens ger samma rättigheter som en B1-licens, fast med ett viktigt undantag: du har inte körbehörighet i lopp.
C-licensDetta är en av flera travlicenser som är avsedda för lärlingar.
D-licensDetta är en körlicens för amatörer. Personer med D-licens har inte rätt att träna travhästar.
E-licensDetta är en av flera travlicenser som är avsedda för lärlingar.
F-licensDetta är en licens för ungdomar i åldern 16-20 år.
G-licensDetta är en av flera travlicenser som är avsedda för lärlingar.
MontélicensDetta är en kompletterande licens för den som vill rida i montélopp.

När man väl har sin licens måste man förnya den inför varje årsskifte för att den ska fortsätta var giltig.

Kuskens utrustning

Svensk Travsport har en hel del bestämmelser som reglerar kusken och hästens utrustning. Vissa finns där av säkerhetsskäl för att skydda hästar och kuskar, andra för att göra sporten rättvis och publikvänlig. För att säkerställa gott djurskydd har dessutom Nordisk reglementskommitté och Nordisk djurskyddskommitté med representanter från Sverige, Norge, Danmark och Finland utarbetat en gemensam lista över utrustning som är tillåten i travlopp i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Självklart måste också djurskyddslagen i respektive land följas.

Här kommer ett axplock av regler rörande kuskens utrustning som kan vara intressanta att känna till för den som gillar är intresserad av travsport. För att vara säker på att få tillgång till aktuella regler rekommenderar vi ett besök hos Svensk Travsport.

  • Travkusken ska vara iförd tävlingsdräkt, inklusive lämplig fotbeklädnad. Byxorna ska vara vita. Jacka och hjälm ska bära de färger som är registrerade hos Svensk Travsport för travskusken eller för hästägaren.
  • Nummerbricka ska användas vid all körning på tävlingsbanan från och med en timme före första loppets start. Detta gäller även kvalificeringslopp och premielopp.
  • Godkänd hjälm med fastspänt hakband ska inte bara användas under loppet utan är ett krav för all körning eller ridning på banområdet, stallområdet och träningsområdet.
  • Säkerhetsväst måste användas vid all körning och ridning på tävlingsbanan. Detta är en förhållandevis ny regel som trädde i kraft den 1 januari 2012.
  • Körspöet (inklusive snärten) ska vara minst 90 centimeter och max 125 centimeter långt.

Äldre travkuskar

travhistoria

År 2013 införde Svensk Travsport en ny regel som innebär att den som önskar ha travlicens efter 70 års ålder måste genomgå en särskild läkarkontroll. Detta gäller från och med det kalenderår som personen fyller 71 år. Endast personer som godkänns av läkaren kan ha travlicens.

Tidigare fanns en övre åldersgräns för att köra travlopp i Sverige, men den togs bort efter att EU-domstolen slagit fast att det tyska travförbundets övre åldersgräns för travkuskar stred mot den europeiska unionens regelverk. Istället för åldersgränsen införde Svensk Travsport kravet på läkarundersökning.

Att köra lopp kräver skärpta sinnen och vi kan aldrig tillåta att kuskar äventyrar sin egen och andras säkerhet på grund av hög ålder”, kommenterade Per Wetterholm, sportchef på Svensk Travsport, i samband med att det nya kravet trädde i kraft.

Det är endast Svensk Travsports förtroendeläkare som har rätt att genomföra läkarundersökningen och utfärda läkarintyget. Förutom en vanlig allmän läkarundersökning (inklusive EKG) görs ett särskilt reaktionstest. En lista över behöriga läkare runt om i Sverige finns på Svensk Travsports sajt.

En ny läkarundersökning måste genomföras varje år för att travkusken ska få behålla sin licens.

Kvinnliga travkuskar – en uppåtgående trend

Vi har fortfarande få kvinnliga travkuskar i Sverige jämfört antalet manliga travkuskar, och det är kanske inte så konstigt med tanke på hur pass nyligen det blev möjligt för kvinnor att erhålla professionella travlicenser.

Margareta Cronhielm erhöll visserligen en travlicens på Jägersro redan år 1939, men det var endast en amatörlicens – professionella licenser för travlopp och travträning utfärdades inte för kvinnor. Det hände att särskilda damlopp anordnades för kvinnliga travkuskar, men de tillhörde undantaget i en sport som i extremt hög utsträckning dominerades av män.

Värt att nämna i sammanhanget är dock att Dannero travbana bröt mot normen och lät Göta Bodin, Ruth Strömberg och Siri Jonsson köra travlopp redan på 1960-talet. Dessutom körde den ryska topptränaren Maria Burdova hästen Apex Hanover i Elitloppet 1966 och deltog i en kuskmatch på Romme. Då hade hon året innan blivit nekad att köra Apex Hanover i Prix de Amerique i Franrike eftersom hon var kvinna, trots att hon var anmäld som kusk till loppet.

Ann-Marie Härdin blir proffstränare

Det var först på 1970-talet som situationen verkligen ändrades i Sverige, och år 1977 blev Ann-Marie Härdin Sveriges första kvinnliga proffstränare. Sedan dröjde det ytterligare 11 år innan hon följdes av Gunnel Fredriksson.

Numera finns det en hel del kvinnliga travkuskar i Sverige, och även om de inte är lika många som männen ännu pekar trenden uppåt. Och konstigt vore det väl annars, med tanke på hur många häst- och travintresserade tjejer det finns i Sverige.

Helen A Johansson
Helen A Johansson bryter ny mark

En viktig milstolpe inträffade år 1995, då Ina Scot vann det enormt prestigefyllda storloppet Prix de Amerique med den svenska travkusken Helen A Johansson i sulkyn. Detta var inte bara första gången en kvinnlig travkusk vann Prix de Amerique, utan faktiskt första gången någonsin som en kvinnlig travkusk över huvud taget körde i Prix de Amerique. Helen A Johanssons prestation fick många att ändra åsikt om det här med kvinnliga travkuskar, särskilt i Frankrike där Johansson numera har ett travlopp uppkallat efter sig – Prix Helen Johansson.

Norge

Redan år 1932 vann travkusken Frida Helliesen ett totalisatorlopp på Forus travbana i Norge. Eftersom hon vägde för lite tvingades hon köra med 40 kilogram blyplattor under sulkysitsen. Det var dock först år 1972 som samtliga travlopp i Norge öppnades upp för kvinnor med travlicens. Live Haslie och Berit Tveter Alm kom att bli två av de mest framstående kvinnliga pionjärerna bland de norska travkuskarna.