Roberto Baggio

Roberto Baggio

Med sin karakteristiska lilla hästsvans blev Roberto Baggio en av 1990-talets absolut bästa fotbollsspelare. Den italienske anfallaren firade stora framgångar både i Serie A och med det italienska landslaget. Baggio var den typen av spelare som på egen hand kunde leda ett lag till stora framgångar, något han visade prov på flera gånger.

Roberto Baggio har förstås en självklar plats i vår serie om legendarer i fotbollshistorien. Här nedan kommer vi att summera den italienske anfallarens karriär från debuten i Vicenza till de sista åren i Brescia. Vi tar också en närmare titt på vad som hände efter karriärens slut och sedan avslutar vi det hela med lite intressant Baggio-fakta.

Tidig debut

Roberto Baggio föddes 19 februari 1967 i den lilla staden Caldogno strax utanför Vicenza i nordöstra Italien, som sjätte barnet i en syskonskara på åtta. Han började spela fotboll som nioåring och två år senare hade han gjort 45 mål på 26 matcher, vilket gjorde att lokala talangscouter fick upp ögonen för den talangfulle ynglingen.

Som 13-åring köptes han över till Vicenzas ungdomslag för för 500 000 lire, motsvarande 300 pund. Ett par år senare efter 110 mål på 120 matcher flyttades han upp till Vicenzas A-lag. Vid 16 års ålder, 1983, debuterade Baggio i Serie C1 och började snart också få Serie A-klubbarnas ögon på sig. Detta ledde till att Fiorentina värvade honom för 1,5 miljoner pund 1985.

Genombrottet i Serie A och hemma-VM

På grund av skadeproblem spelade Baggio inte mer än en handfull matcher under de första två säsongerna i Fiorentina. Sitt stora genombrott i Serie A fick han säsongen 1988/89 under Sven-Göran Erikssons tid som tränare. Baggio gjorde totalt 15 mål på 31 matcher, vilket innebar en fjärdeplats i Serie A:s skytteliga. Säsongen därpå utökades målskörden till 17 mål som resulterade i en andraplats i skytteligan bakom Milans Marco van Basten.

I Italiens trupp till VM på hemmaplan 1990 var Baggio mer eller mindre given. Dock bänkades han i de två första matcherna och fick inte förtroendet förrän i den sista betydelselösa gruppspelsmatchen mot Tjeckoslovakien. Då visade han å andra sidan att hörde hemma i startelvan när han efter en briljant soloräd slog in 2-0 med dryga tio minuter kvar. Ett mål som av många ansågs som turneringens snyggaste.

Efter det startade Baggio i samtliga återstående matcher förutom i semifinalen mot Argentina. Dock blev det bara ett mål till för Baggio, nämligen i bronsmatchen mot England, som Italien vann med 2-1.

UEFA-cuptitel och VM-silver

Sommaren 1990 såldes Baggio till Juventus för rekordhöga 8 miljoner pund och förärades med tröja nummer 10, vilket visade att Baggio nu hade en del att leva upp till. Även om Juventus bara slutade sjua i Serie A, så gjorde Baggio ändå en hyfsad säsong i nya klubben med totalt 27 mål på 47 matcher.

Säsongen därpå gick det bättre för både Baggio, som slutade tvåa i skytteligan med 18 mål, och för  Juventus, som slutade tvåa i Serie A. Inför säsongen 1992/93 valde Juve-tränaren Giovanni Trapattoni att göra Baggio till lagkapten. Ett drag som skulle visa sig vara helt rätt.

Förvisso slutade Juventus ”bara” fyra i Serie A, men Baggio gjorde för första och enda gången under karriären 30 mål på en säsong, inkluderat cup och europaspel. Och det var i europaspelet som Juventus stora triumf skulle komma under säsongen 1992/93. I UEFA-cupen gick nämligen laget som tåget och i semifinalen tog Baggio kommandot när han gjorde lagets samtliga tre mål i dubbelmötet med Paris Saint-Germain. I finalen gjorde Roberto Baggio ytterligare två mål i dubbelmötet med Borussia Dortmund som Juventus till slut vann med totalt 6-1.

Inför VM 1994 var Roberto Baggio den stora stjärnan i det italienska laget. Trots en något svag inledning på mästerskapet visade Baggio i slutspelet varför han var världens bäste fotbollspelare när han mer eller mindre på egen hand förde Italien till VM-silver. Mer om 1994 senare.

Ligatitlar

Säsongen efter VM 1994 brottades Baggio med en knäskada och var borta från spel i över tre månader. Trots den långa frånvaron blev det ändå 14 mål på totalt 29 matcher. Dessutom vann Juventus en efterlängtad scudetto med tio poängs marginal före Lazio. Dessutom vann laget även italienska cupen samt kom tvåa i UEFA-cupen efter finalförlust mot Parma.

Sommaren 1995 värvades Baggio av Milan med vilka han vann sin andra raka ligatitel året därpå. Dock blev tiden i Milan knappast någon jättesuccé och Baggio lämnade Milano efter bara två säsonger och gick till Bologna.

Sista åren

I Bologna hittade Baggio återigen formen och gjorde 22 mål på 30 Serie A-matcher. Efter succén i Bologna blev det Inter i ett par säsonger där framgångarna dock uteblev. Sommaren 2000 valde Baggio något överraskande att gå till nykomlingen Brescia där han spelade sammanlagt fyra säsonger innan han 2004 lade fotbollsskorna på hyllan.

Höjdpunkter

Att lista Roberto Baggios höjdpunkter i karriären förtjänar nästan en egen artikel. Men, här är de höjdpunkter vi tycker smäller allra högst.

1993 – Bäst i världen

Kalenderåret 1993 var utan tvekan Roberto Baggios bästa i karriären. Förutom UEFA-cuptiteln med Juventus gjorde Baggio sammanlagt 39 mål i klubblaget och i landslaget, varav 23 i Serie A. Året kröntes med att Baggio blev utsedd till FIFA World Player of The Year, vilket motsvarar nuvarande Ballon d’Or.

VM 1994

0-1 mot Irland, 1-0 mot Norge och 1-1 mot Mexiko. Italien hade verkligen inte imponerat i gruppspelet, men ”gli azzurri” tog sig ändå vidare som trea i gruppen på ett mer gjort mål än Norge. Även för Roberto Baggio hade gruppspelet varit tungt. Inget mål och dessutom valde förbundskaptenen Sacchi att låta Baggio kliva av planen efter att målvakten Pagliuca blivit utvisad mot Norge.

I åttondelen mot Nigeria såg det inte bättre ut, när Italien hamnade i underläge i mitten av första halvlek. Italienarna satt i princip redan på planet på väg hem när Roberto i den 89:e minuten kvitterade till 1-1 och räddade en förlängning. Drygt tio minuter in i förlängningen fick Italien straff. En straff som Roberto Baggio iskallt slog in. Italien var vidare.

I kvartsfinalen mot Spanien spelade Baggio återigen huvudrollen när han med två minuter kvar skickade Italien till semifinal med sitt 2-1-mål på kontring. Mot Bulgarien i semifinalen fortsatte showen när Baggio gjorde två läckra mål inom loppet av fem minuter i mitten av första halvlek. Italien vann till slut med 2-1 och var i final mot Brasilien. Mer om det nedan.

Klassiskt ögonblick

17 juli 1994, Rose Bowl, Pasadena.

Inför finalen mellan Brasilien och Italien snackades det mycket om kampen mellan lagens storstjärnor Romario och Roberto Baggio. Någon klang- och jubelföreställning blev det dock knappast. Bägge lagen försvarade sig väl och täckte ytor, vilket resulterade i en tämligen händelsefattig historia, som slutade 0-0 efter både ordinarie tid och förlängning.

Efter fyra straffomgångar ledde Brasilien med 3-2, vilket innebar att Roberto Baggio var tvungen att göra mål. Den italienske storstjärnan tog lång ansats och placerade bollen….över ribban. Italien hade förlorat, Brasilien var världsmästare för fjärde gången.

Även om det slutade i moll gjorde ändå Roberto Baggio ett strålande VM-94. Fem mål och en plats i världslaget. Utan Baggio hade det knappast blivit någon final för Italien.

Efter karriären

Till skillnad mot många andra gamla storstjärnor har Roberto Baggio efter karriären fört en relativt anonym tillvaro. Dock har han ägnat sig en del åt välgörenhet.

Redan 2002 utsågs han till goodwill-ambassadör för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO. Genom denna har han bland annat samlat in pengar för offren för jordbävningen i Haiti 2010 och även varit involverad i demokratirörelsen i Burma. För sitt välgörenhetsarbete belönades han med utmärkelsen ”Man of Peace” år 2010.

I augusti 2010 utsågs Baggio till chef för tekniska sektorn inom det italienska fotbollsförbundet. Efter meningsskiljaktigheter med förbundsledningen valde han dock att sluta på posten i januari 2013.

Än så länge har Roberto Baggio inte inlett någon tränarkarriär. Dock innehar han sedan 2012 UEFA:s tränarlicens kategori 1, vilket innebär att han är kvalificerad att träna lag i Serie A.

Baggio-fakta

  • Antal landskamper: 56
  • Antal mål i landslaget: 27
  • Antal VM-matcher: 16
  • Antal VM-mål: 9 (2 mål 1990, 5 mål 1994 och 2 mål 1998). Tillsammans med Paolo Rossi och Christian Vieri är han den italienske spelare som gjort flest mål i VM-sammanhang.
  • Antal matcher i Serie A: 490
  • Antal mål i Serie A: 220
  • Vinnare av Ballon d’Or: 1993
  • Roberto Baggio är även känd som ”Il Divin Codino”, ”den gudomliga hästsvansen”.
  • Roberto Baggio är inte släkt med sin namne Dino Baggio, som även han var en framträdande spelare både i Juventus och i det italienska landslaget under 1990-talet.
  • Som 18-åring konverterade Roberto Baggio till buddhismen och i oktober 2014 var han med och invigde Europas största buddhisttempel i Milano.
  • På grund av sin buddhistiska tro är Baggio populär i Japan och finns med i flera TV-spel, bland annat ”World Football Climax” och ”Let’s Make A Soccer Team”. Dessutom fanns han med som en animerad version av sig själv i den animerade serien ”Captain Tsubasa”.
Skriven av
Fredrik S

Fredrik S

Har enda sedan tidig ålder haft ett stort intresse för fotboll, men även en hel del övrig sport. Utöver det finns också ett stort intresse för musik och politik, framför allt amerikanska presidentval.

Intressen:

sport musik politik