Att vara en största stacken mot slutet av en turnering är givetvis en härlig situation. Självförtroendet växer, man får ett kvitto på att de beslut man fattat hittills i turneringen varit bra och man behöver inte kasta sig all-in med mediokra kort bara för att slippa svältas ut ur turneringen av blindsen.

Att vara den största stacken innebär dock inte att man kan luta sig tillbaka och slappna av. Varje vecka kan vi se hur spelare som befunnit sig i guldläge framåt slutet av en turnering plötsligt börjar rasa och så småningom åker ut till en betydligt sämre plats än de förväntade sig. I den här artikeln ska vi därför gå igenom några viktiga punkter som kan vara bra att ha i bakhuvudet när du sitter med den största stacken och turneringen börjar närma sig sin senare del.

När du sitter med den största stacken kommer de flesta vid bordet förvänta sig att du ska se till att saker händer. Om du spelar för tajt finns risken för att markerna vid bordet bara cirkulerar runt utan att någon slås ut. Spelare med mindre stackar kommer att skicka småpotter fram och tillbaka mellan sig utan att spelet egentligen rör sig framåt. Blindsen höjs givetvis emellanåt, men risken finns ändå att spelet blir segt och händelsefattigt. Samtidigt bör du akta dig för att bli alltför lös eftersom det bara kommer att leda till att din stack eroderas och du förlorar din ledande position.

Det finns två tillfällen i en traditionell freeze-out turnering när risken för stagnation är särskilt hög: precis innan pengarna (bubblan) och precis innan finalbordet. Ingen vill riskera att åka ut precis innan vinster börjar betalas ut och ingen vill vara den som åker ut till plats 11 när det finns 10 stolar vid finalbordet. Därför tenderar de flesta att tajta till sitt spel dramatiskt och bli överdrivet försiktiga. Istället för att dras med i den allmänna rädslan bör du som storstack utnyttja övriga spelares ängslan maximalt för att ytterligare fylla på din markerhög.

Om du märker att dina motspelare börjar bli ängsliga och till exempel inte vågar stannar kvar i potten efter att någon höjt innan floppen är det dags för dig att börja använda ditt markerövertag för att manipulera deras psyke. Du kan till exempel höja innan floppen med skräpkort, vänta på att alla ska lägga sig och sedan visa upp din hand. Nästa gång du höjer pre-flopp kommer det förmodligen finnas åtminstone någon spelare som irriterat sig på att du stjäl blindsen och bestämmer sig för att syna dig. Ditt mål är i det här läget inte primärt att ta hem potten, utan att få dina supertajta ängsliga motspelare att bli lite lösare så att spelet kan komma igång igen – något du tjänar på på sikt. Om din höjning innan floppen resulterar i att en eller till och med flera spelare höjer, stig åt sidan och låt dem göra upp sinsemellan. Förhoppningsvis skakar den här typen av manövrar lite liv i bordet och får dina motspelare att börja våga ta risker igen.

Ett misstag man ofta ser de stora stackarna göra är att förvandlas till vad man på engelska brukar kalla ”calling stations”, det vill säga personer som synar väldigt ofta och lite hur som helst. Man brukar visserligen säga att den som sitter med en stor stack bör köra med de små stackarna, men det är inte alls samma sak som att syna småstackarna varenda gång de ger sig in i en pott oavsett hur situationen ser ut. Att låta sig förvandlas till en ”calling station” kan vara livsfarligt även för en riktigt stor hög. Att du har en massa marker innebär inte att du ska slösa bort dem. När du kör med småstackarna, se till att det är du som har kontrollen. Om du bara automatiskt synar dem vad de än gör är det i praktiken de som sköter spelet och du som passivt reagerar på deras beslut.

När du befinner dig i big blind är det extra viktigt att behålla disciplinen. Det är lätt att vilja syna